hej, tomt

det gör så ont. så in i helvetes jävla skit fitt hor ont i hjärtat.
det skär, djupa sår, som aldrig lämnar.
jag kan inte ens inbilla mig smärtan, men jag kan förstå. jag kan förstå en sådan förlust. jag vet hur  mycket det tär på en. hela psyket förstörs, man bryter ihop, är tom, vet inte riktigt vad man ska göra, vet knappt vem man själv är, man vandrar runt som en jävla zombie och försöker le och vara glad. det är praktiskt taget omöjligt.

som alla säger, tiden läker alla sår. åt helvete med det. ärren sitter kvar. det där såret är inristat i hjärtat, för alltid där, aldrig glömt.
varför ska allt vara så himla orättvist? varför ska vissa leva sitt liv utan problem? (alla har problem, men med problem menar jag inte att man inte har tillräckligt många jeans/toppar osv. jag menar riktiga problem, en förlust, en svår skillsmässa, problem hemma) medans andra får gå igenom helvetet.
jag säger absolut inte att jag har gjort det. jag är lyckligt lottad!

jag har gått igenom svåra saker också i mitt liv, det har hänt saker inom min familj, men också med utomstående. svåra förluster och mycket annat. men å andra sidan är jag inte olycklig, jag har tur som har den familj jag har idag. några som verkligen skulle dö för mig, några som verkligen älskar mig. från djupet av sitt hjärta. det finns de som aldrig upplevt den kärleken. just därför..

Ta vara på erat liv, de som ni älskar och bryr er om! ta vara på dagen, innan man vet ordet av upplever man aldrig en dag igen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0