idathyberg

Jag är inte den som gråter.
Jag är inte den som visar känslor.
Jag är inte den som berättar när jag har problem.
Jag är inte den som säger till när jag inte är bekväm i mig själv
eller i mitt hem, eller någon annanstans

Allt sådant håller jag inom mig.
& ibland när den bubblar spricker, då gör den det!

Det händer saker i mitt liv också, som påverkar mig, och det behöver inte handla om allting som ni andra inom skolan och vänskapskretsen och även hela sätra tror, jag lovar er.. Att jag har ett liv vid sidan om, och allting kretsar inte blandannat runt M, P eller D liksom. Jag lovar er! Om ni bara för en gångs skull, kan leva genom era egna liv, och sluta leva genom alla andras, skulle allt underlätta i vissa lägen.

Men det finns en person, en en en person, som jag alltid kommer vara evigt tacksam till. Ida (& nej jag pratar inte om mig själv i tredje person!) Hon vet nog inte ens om det, men under den tiden jag bodde hos henne, var något av det roligaste jga har gjort! Jag är så tacksam att hon öppnar alla dörrar och att jag alltid är välkommen hos henne. Allt är så jobbigt här hemma, så jag ville bara bort. Helst ännu längre bort. men det där dög mer än väl. Jag har aldrig varit gladare, har aldrig haft det roligare, men de bästa av allt, var att det var med henne <3 Jag är skyldig henne allt i världen! Hon vet att jag aldrig skulle lämna hennes sida, och att jag alltid bara är ett telefonsamtal bort, och likaså för mig, och det är jag hur glad som helst över! Jag älskar dig, Ida <3